Att arbeta tillsammans - att ta tillvara på olikheter

Extraverta (E):

+ Vill/behöver prata igenom
+ Bidrar med energi
+ Det händer saker
- Kan köra över andra
- Missar eftertanke

Introverta (I):

+ Vill/behöver tänka igenom
+ Bidrar med lugn
+ Gör inget förhastat
- Kan uppfattas som oengagerade
- För lite energi

I gruppen behöver ni ge utrymme för båda typernas behov. Ni behöver se till att allas synpunkter kommer fram. Att lägga in tankepauser eller inslag där var och en skriver ner sina synpunkter i stället för att prata om dem, kan ge stora vinster!

Varje tendens som drivs för långt förvandlas till en svaghet. Var och en behöver ta ansvar för att inte hamna där. (Detta gäller för alla motsatspar.)

Sinnesförnimmelse (S):

+ Vill/behöver ha konkreta fakta, basfakta
+ Bidrar med att förtydliga förutsättningarna
+ Bra på att dokumentera, följa upp
- Kan dämpa andras entusiasm genom att kräva detaljfakta
- Kan missa att se möjliga utvecklingsområden
- Kan missa att se helheten

Intuition (N):

+ Vill/behöver ha det övergripande
+ Bidrar med entusiasm
+ Kan göra kopplingar och komma med viktiga infallsvinklar
- Kan fastna i pratet om möjligheter och missa det konkreta
- Kan ha svårt för de administrativa inslagen
- Kan hafsa över viktiga detaljer

Här är det uppenbart att ni kompletterar varandra: Någon behöver kläcka idéer, någon behöver realitetstesta genom att titta på fakta. Någon behöver fundera över de mer långtgående konsekvenserna och någon behöver se till att något görs.
När man inte förstår värdet med det andra sättet, finns stor risk för att man börjar titta snett på varandra. När ni kan utnyttja varandras styrkor, kan ni verkligen utföra storverk! Och – var och en behöver ta ansvar för att ni använder era styrkor på ett konstruktivt sätt. Det betyder att man vet när man ska hålla sig framme och när man ska hålla sig tillbaka. Rätt timing är avgörande.

Tanke (T):

+ Vill/behöver en rak, uppgiftsorienterad atmosfär
+ Bidrar med logisk analys i effektivitetens namn
+ Tar tag i konflikter, ifrågasätter för att få fakta
+ Övertygas av logiska argument
- Kan verka hård, ointresserad av hur andra reagerar
- Kan köra över egna och andras mänskliga behov genom att vara alltför effektivitetsinriktad

Känsla (F):

+ Vill/behöver en personlig atmosfär där man känner sig trygg
+ Fokuserar på hur beslut kommer att påverka andra
+ Bidrar med omtanke om andra i samarbetets namn
+ Övertygas av värderingsbaserade argument
- Kan uppfattas som svaga och alltför beroende av andra
- Kan missa i effektivitet genom att vara alltför inriktad på hur man själv och andra känner sig

I arbetsgrupper kan detta motsatspar leda till konflikter på grund av att man missförstår varandras intentioner. Tankes lite mer distanserade sätt kan uppfattas som att man är tuff, okänslig, benägen att köra över andra. Känslas mer personliga sätt kan uppfattas som att man är fjäskig, osjälvständig och obenägen att ta för sig.
Exempel från verksamheter där det lätt uppstår konflikter kan vara inom hemtjänsten. Uppgiftsorienterade T går hem till en kund, gör det som ska göras och blir snarast störd av alltför kontaktsökande kunder. Relationsorienterade F kan missa att göra vissa saker, eftersom känsligheten för andras behov kan göra att man uppfattar det som viktigare att prata och lyssna. Medveten om olikheterna gör det möjligt att undvika negativa uppfattningar om varandra och kanske också att formulera förhållningssätt där båda sätten värderas.

Tankes och Känslas fokus behövs för att en grupp ska fungera effektivt tillsammans. Medvetenhet om vad olikheterna innebär i kombination med respekt för egna och andras behov krävs!

Bedömning (J):

+ Vill/behöver ha koll på läget, klara besked
+ Fastlagda mål står fast
+ Bidrar med organisation, planering, strukturering
+ Gör realistiska tidsplaner
- Kan uppfattas som stelbenta och rigida
- Kan tappa koncepterna inför det oväntade 

Perception (P):

+ Vill/behöver frihet att improvisera
+ Justerar vägen och målet när man hittar något bättre
+ Bidrar med att snabbt tänka om när något inte fungerar
+ Tidsoptimister men får ändå ihop det
- Kan uppfattas som röriga och ofokuserade
- Tappar energi om det inte händer oväntade saker

Detta är ett motsatspar där man lätt gör sig lustig över motsatsens behov. Det ligger också nära till hands att moralisera över hur motsatsen är.

Att försöka övertala motsatsen att göra på det sättet som fungerar för en själv är bortkastat. Bedömnings behov av att starta projekt snarast kan kollidera med Perceptions behov av att låta dem mogna för att sedan ge järnet i sista minuten. Man behöver ha förtroende för den andres sätt att vara!

Kommunikation

Olika personlighetstyper har olika kommunikationsstilar. I situationer där det vi vill säga inte verkar gå fram som vi tänkt, kan vi bli mer effektiva om vi kan anpassa oss efter den andres stil. Det betyder att vi behöver förstå vad som är vår egen typiska stil. Sedan behöver vi få ett hum om vad som karaktäriserar den andres stil. Därpå anpassar vi oss. Många gånger gör vi det automatiskt, vid andra tillfällen blir det missförstånd.

Som E (extravert) behöver du lägga band på dig, när du kommunicerar med mer introverta personer. Vänta in, avsluta inte meningarna åt motparten! Lyssna.

Som I (introvert) vinner du på att avsiktligt ”låta mer”. När du behöver betänketid, säg åt motparten att du tänker. Visa att du är med - din lugna fasad kan få motparten att tro att du inte lyssnar.

Som S (sinnesförnimmelse, stark i fakta och detaljer) behöver du komma ihåg, att de intuitiva kan ha svårt att följa med i det du talar om, om de inte har klart för sig vad det handlar om. De behöver ha en övergripande rubrik först för att förstå. De blir otåliga och slutar lyssna, om du tar med många detaljer.

Som N (intuitiv) behöver du hålla dig till saken, när du talar med din motsats. Hoppa inte hit och dit, byt inte ämne mitt i en mening utan tala stegvis och håll dig till fakta. Spekulationer om hur saker kan bli, kan uppfattas som orealistiskt och påfrestande flum.

Som T (tanke, uppgiftsinriktad) behöver du ge utrymme för din motsats behov av att skapa en trevlig stämning innan ni kommer in på fakta. Kom ihåg att mer känsloinriktade F tenderar att ta kritik och ifrågasättanden som personliga påhopp.

Som F (”feeling”, relationsinriktad) behö ver du inse att motsatsen kan uppfatta dig som oseriös, när du inte går rakt på sak med det du vill ha sagt. Strama upp dig, var logisk och håll dig till saken, när du ska förklara något. Blanda inte in dina egna känslor.

Som J (”judging”, strukturerad) behöver du förstå, att motsatsen P kan bli ställd, när du ställer direkta frågor. P kan uppfatta ditt bestämda sätt som nedtryckande – världen är inte enkel utan kan vara ”på alla möjliga sätt” beroende på hur man ser den.

Som P (”perception”, spontan) behöver du förstå att motsatsen J blir irriterad, när du kommer med så många alternativa förslag. Din tendens att se mål som en ungefärlig inriktning, som du kan överge om det kommer upp ett bättre alternativ, är närmast en förolämpning för J. När du uttrycker dig i frågor, så tror J att du verkligen inte vet.

Lärstilar

På många skolor försöker man hitta sätt att anpassa undervisningen efter elevers olika lärstilar. Det är mindre vanligt att man i de sammanhangen använder sig av MBTI® som utgångspunkt. I USA gör man det sedan många år och med goda resultat. Sedan några år har jag arbetat med det i några skolor i Västerås. Arbetet ligger ännu i sin linda, utvecklingspotentialen är stor!

Principen för lärstilar är densamma som för kommunikation. För att nå fram till en elev på ett sätt där eleven kan göra sig rättvisa, behöver läraren kunna möta eleven utifrån dennes inlärningsstil. Detta är inte helt lätt; man lär ut på det sättet som känns naturligt och på det sätt som man själv vill lära sig på. Också när man varierar sin undervisning, så gör man det på ett sätt som fortfarande ligger i linje med den egna stilen.

Utmaningen när man ska nå elever med en annan personlighetsstil (och lärstil) är att man behöver göra det på ett sätt som man kanske inte tror kommer att fungera och som man själv inte skulle vilja utsättas för. I skolans arbetslag kan man ge varandra tips utifrån sina olikheter. Men först behöver man bli klar över sin egen stil, känna igen olikheterna och förstå deras olika behov.

I de klasser jag träffat har några elever med olika lärstilar beskrivit hur de lär sig bäst.

Kombinationen IS
"Antingen så ska läraren stå och ha en föreläsning och gå igenom exempelvis regler eller annan fakta på tavlan eller så ska jag läsa en bok och inlära fakta ifrån den. På så vis brukar jag lära mej bra!"

Kombinationen ES
"Jag lär mig bäst då jag svarar på frågor om en text och diskuterar med klassen eller bänkgrannen. Bara läsa ger absolut ingenting."

Kombinationen IN
"Jag vill nog läsa eller höra något flera ggr.. sen förhöra mig själv någon gång.."

Kombinationen EN
"Jag tror att blandningen mellan olika inlärningsstilar passar mig bäst. Annars så tycker jag mest om uppgifter som man ska göra själv, fast jag lär mig nog däremot inte bäst av det. Diskussioner är nog bäst. Att man får lyssna på vad andra tycker och vad de har för åsikter."